Författaren Ann-Charlotte Ekensten skriver lättlästa böcker för barn och vuxna – både skönlitterära böcker och faktaböcker. Vi har träffat henne för att prata om böcker, familjeliv och hur man får barnen intresserade av läsning.
Familjen
Ann-Charlotte börjar att berätta om sin familj, ett gäng på fyra personer.
– Det är jag, pappa Matti, storebror John 14 år och lillasyster Malin som fyller 12 i höst. Vi är en camping-familj och ska faktiskt ut med husvagnen imorgon. På vintern åker vi gärna skidor. Vi gillar friluftsliv och att vara ute mycket. Vi är inte särskilt vilda av oss utan cyklar lite, kokar korv på trangiakök och sånt där, säger Ann-Charlotte och skrattar.
Under familjens första semestervecka i sommar ska de vandra i Grövelsjön i Dalarna. Det är ett specialarrangemang för familjer som har barn med Downs syndrom, vilket Ann-Charlottes dotter Malin föddes med.
– Vi gjorde denna vandring förra året också och det var superbra! Vi trodde inte att Malin skulle orka men det gick fint. Man bor på en fjällstation med helpension och så går man på dagsutflykter med många ledare. Det är uppdelat så att man kan gå olika långa sträckor – John kan går en längre sträcka med någon grupp och så går Malin en kortare.
Ann-Charlotte berättar att böcker och läsning av naturliga skäl alltid har varit viktigt i familjen.
– Jag har alltid läst mycket. I krisande situationer har böcker betytt mycket för mig. Jag har svårt att koncentrera mig på film och TV och därför är böcker viktiga.
Med en bok är man aldrig riktigt ensam, det tycker jag är fint på något sätt.
Barnens läsning
När det kommer till barnens läsning berättar Ann-Charlotte att John tidigt blev intresserad av läsning, och att det var kul att leta och läsa böcker tillsammans med honom.
– Johns läsintresse var det som fick mig att börja skriva. Det var nämligen svårt att hitta böcker om killar som var lite blyga. De flesta berättelser handlade om killar som var starka, tuffa och alltid stod längst fram i kön. Vi ville ha böcker med andra karaktärer. Nu på senare år har det kommit fler alternativ.
Ann-Charlotte berättar att Malins språkliga utmaning är ganska stor.
– Hon läser tre-fyraordsmeningar när vi läser tillsammans men skulle inte få för sig att läsa själv. Däremot sätter hon sig gärna och bläddrar i böcker! Det är ett bra tips att ha böcker och serietidningar framme, det måste finnas alternativ där bredvid “paddan”. När vi tränar läsning med Malin så tecknar vi till orden. Även om hon själv inte tecknar så mycket längre är det bra att behålla tecken till läsning och annat skolarbete.
Ett annat av Ann-Charlottes tips för att få barnen intresserade av böcker är högläsning. Det kan man fortsätta med även efter att barnet lärt sig läsa självt.
– Vi läste högt för John ända till han var 12, trots att han kunde läsa själv. Självkart läser vi fortfarande högt för Malin. Det är ju hennes sätt att ta till sig längre berättelser. Att läsa tillsammans och prata om det man läser är både mysigt och bra för språkutvecklingen. Jag tycker man ska fortsätta med högläsning för barnen så länge de vill lyssna, och lite till, säger Ann-Charlotte och skrattar.
Om det finns möjlighet så vänta inte med högläsningen precis till sovdags. Då är alla trötta och har svårt att fokusera. Läs gärna direkt efter middagen eller en stund på dagen, om det går.
Ann-Charlottes författarskap
Ann-Charlotte beskriver sig själv som lite av en språknörd. Hon älskar ord och är fascinerad av att jobba med språket.
– När man skriver lättlästa böcker måste man verkligen gå i närkamp med orden. Jag måste skala av och ändå kunna berätta en historia med få ord. Då gäller det att hitta de allra mest betydelsebärande orden. Jag har sett ett stort behov av lättläst litteratur, och det handlar inte bara om min erfarenhet av Malins läsning. När John var yngre märkte jag av många av hans klasskompisar hade svårt att komma igång med läsandet, även om de hade en förväntad språkutveckling.
Ofta använder man de lättlästa böckerna i en period, sedan går man över till annan litteratur. Men vissa behöver lättläst hela livet.
En karaktär som Ann-Charlotte återkommer till i skrivandet är Linus. Linus mamma är veterinär och i varje bok träffar Linus olika djur som behöver hjälp.
– Många nya läsare gillar att känna igen sig, därför skriver man gärna serier för barn som håller på att lära sig att läsa. Det är mycket som kan hindra läsningen i början. För en del är det en tröskel att alls öppna boken och när man väl tagit sig över den vill man att det ska gå lätt. Läsningen kan bli roligare om man känner igen karaktärer från en tidigare bok.
4 snabba frågor till Ann-Charlotte
Vilken är din favoritbok?
– Jag läser massor av olika böcker, både för barn och vuxna. Men jag svarar En man som heter Ove. Fredrik Backman är en av mina favoritförfattare. Han är så skicklig! En bok som kan få en att skratta och gråta samtidigt är otroligt.
Vilka är dina barns favoritböcker?
– Malin gillar Minifakta om djurungar hemma, som jag har skrivit. Hon tycker också mycket om Minifakta om delfiner av Peter Bejder, min bokserie Tage på camping och Margareta Nordqvists böcker Heja Tulla och Kattas ungar. När hon läser själv, läser hon gärna böckerna i serien Lingonvägen av Janina Kastevik och Sara Utas, exempelvis En lös tand! eller Man får inte springa!
John tycker om Elin Säfströms böcker En väktares bekännelser och Visheten vaknar. Han håller även på att läsa om alla Harry Potter-böcker, nu på engelska!
Var läser du helst och i vilken form?
– Jag läser absolut helst pappersböcker, alltid! Bästa mysläsningen är i husvagnen när det regnar, det är härligt. Annars läser jag mest innan jag ska sova.
Var får du inspiration till ditt skrivande från?
– Jag tjuvlyssnar på folk! Sen hämtar jag inspiration från nyheter, saker jag är med om själv och så lägger jag till min fantasi.
Lästips till familjer
Avslutningsvis sammanfattar Ann-Charlotte sina bästa tips till familjer som vill komma igång med läsning och väcka ett läsintresse hos barnen.
• Strössla med böcker! Bibliotek är gratis så det är bara att låna. Låt dessutom böckerna ligga framme.
• Läs högt för barnen även när de är lite äldre. Prata om det ni läser. Det behöver inte vara djupa analyser men man kan diskutera vem av karaktärerna man gillade mest, om omslaget passade innehållet till exempel.
• Läs själv som vuxen. Att visa att du läser är viktigt. Sitter man och tittar på serier hela kvällarna kan man inte förvänta sig att barnen plockar upp en bok i stället.
• Har ett barn stora språkutmaningar behöver man arbeta mer specifikt. I vår familj arbetar vi till exempel med Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning. Men att läsa högt och prata om vad man läser är väldigt bra för alla barn. Förutom språket så tränas även arbetsminnet.