Att som syskon växa upp med en syster eller bror med en funktionsvariation är ofta något som präglar personens uppväxt och för med sig många tankar och funderingar genom hela livet. Om detta vittnar Bräcke diakonis arbete “Vuxensyskon” som handlar om att lyfta, vända och vrida på syskonperspektivet.
Rakel Lomér och Maria Blad är projektledarna bakom det Arvsfondsfinansierade projektet Vuxensyskon som drivs av Bräcke diakoni i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, RBU, FUB, Autism & Aspergerförbundet och Studieförbundet Vuxenskolan.
Vi fick en pratstund med Rakel i samband med en konferens för föräldrar och familjer med barn med intellektuella funktionsvariationer, och passade på att fråga lite om vad de syskon de möter i sitt arbete pratar om. Vi frågade även om vilka råd och tips som kan tänkas finnas för föräldrar som idag har yngre barn med uppväxten framför sig.
– Det tydligaste vi mött i arbetet är det finns ämnen som är eller upplevs vara “opratade” i familjerna. Det kan vara ämnen som rör känslor, frågor de upplevt vara “tabu” att lyfta men också frågor när man börjar komma upp i åren som rör framtiden – såsom boende och ansvar när föräldrarna inte längre är med.
Rakel fortsätter:
– Vi har fått ta del av en forskningsrapport från Norge där en av slutsatserna var att det är viktigt för denna typen av syskonrelationer att föräldrarna kan benämna, bekräfta och berätta om svåra känslor och orättvisor som barnen kanske upplever. Genom att prata om det blir det lättare för syskon att hantera sina egna känslor.
När Rakel och Maria berättar om arbetet och de ämnen som ofta kommer upp i deras samtalsgrupper med vuxna syskon, har ett av de områden många velat lyfta handlat om skuld- och skamkänslor av olika slag. Rakel förklarar:
– Då menar syskonen inte främst att de skäms för sitt syskon med en funktionsvariation, även om det kan förekomma under vissa perioder. Det många snarare lyfter och berättar om är skuldkänslor som har helt andra perspektiv. Flera syskon har berättat om skuldkänslor kopplade till näst intill omöjliga paradoxer. Som att känna skuld för ett syskon som inte har samma förutsättningar. Eller att känna skuld inför att “man inte gör mer av sitt liv” när man har precis alla förutsättningar.
– Det är viktigt att komma ihåg att barn är barn. Barn tolkar lätt saker på egna sätt och drar egna paralleller till innebörden av dessa tolkningar. Det är därför de där samtalen föräldrar och barn emellan är så otroligt viktiga, fortsätter Rakel. Man kan ha föreställningen om att man skadat sitt syskon på något sätt, eller att ens eget liv är mycket mindre viktigt.
Maria och Rakel tipsar om materialet “Opratat” som tagits fram av Funktionsrätt Sverige. Filmerna och berättelserna bygger på erfarenheter från projektet “Det outsagda mellan barn och föräldrar” och kan fungera som startmotor för små och stora barn att börja prata om det som är svårt att prata om.
– Utifrån de syskon vi mött så stämmer bilden av att många syskon ofta är, och blir, oerhört inkännande. De berättar att de ofta fått höra kommentarer om att “de blir så ansvarstagande”, vilket i sig kan bli väldigt kravfyllt. Förväntningarna på hur de ska vara blir så stora och det blir svårt att visa sig svag och sårbar.
– Det handlar inte alls om att syskonen inte förstår att deras föräldrar har mycket att göra, är trötta och har svårt att hinna vara rättvisa på alla sätt. Men att benämna det som känns orättvist och samtidigt bekräfta och se när utrymme finns. Att ens plats i familjen inte blir 0%. Det är oerhört viktigt!
Några av råden för föräldrar och familjer med barn där ett syskon har en funktionsvariation som i större omfattning påverkar familjelivet är:
• Förklara varför det ibland “är orättvist” om t.ex. syskonet med en funktionsvariation får mycket mer av tiden och uppmärksamheten.
• Lyft på locket och prata, särskilt om det som kan vara jobbigt. Barn behöver vuxna att prata med för att förstå.
• Skapa chanser att få träffa andra syskon och ge dem möjlighet att prata utanför den egna familjekonstellationen.
• Var varsam så att inte enbart syskonens prestationer bekräftas. Det är ok att vara liten när man är liten.
I Projekt Vuxensyskon har det även tagits fram en teaterpjäs, “Skuggsyskon”, som spelas på olika håll i landet. Kortfilmen “Tankar om skuggsyskon” som handlar om pjäsen finns ute nu! Se som kortfilm här.
Det går att läsa mer om projektet ”Vuxensyskon” här.
Material ”Opratat” som tagits fram av Funktionsrätt Sverige finns här.
Vi passar även på att tipsa om boken “Litet syskon” av Christina Renlunds med tips om hur man som vuxen kan prata med syskon om att ha en syster eller bror med funktionsvariation.
Fotograf toppbild: Andi Weiland