Under februari och mars i år ställde vi frågor till vårt nätverk för att ta reda på hur de upplever att det fungerar med intyg på nöjesparker och familjedestinationer. Vi fick cirka 70 svar via enkät och sociala medier. Övervägande svarande var föräldrar till barn och unga (6-18 år) med funktionsnedsättning.

40% svarar att de någon gång avstått en aktivitet för att de upplevt att det är för krångligt med intyg. 70% svarar att kraven på intyg medför ett stort merarbete för dem.

”Det är svårt att få kontakt med någon som kan skriva intyg. Det är svårt att hinna få vissa intyg i tid. Det är omständligt att man behöver förnya intyg på kroniska tillstånd. Det är omständligt att man inte kan använda samma intyg på olika ställen utan olika aktörer kräver olika intyg/egna blanketter/etc. Vissa instanser är otydliga med vad de vill ha med i intyg och sen krävs kompletterande uppgifter som tar tid att ordna fram.”
– Förälder till barn med funktionsnedsättning.

Inför ett besök på en nöjespark eller liknande destination söker föräldrar ofta information om vad som gäller för just det aktuella besöksmålet. Vanligtvis tar de sedan med sig ett befintligt intyg de redan har hemma.

”Det finns ju ingen tydlighet kring vad ett intyg är. Antingen blir det bara en diagnos på papper. Om behoven ska listas så har vi en hel utredning vi tar med oss ibland, men det känns ju utelämnande att visa upp.”
– Mamma till dotter med autism

Många vänder sig till habiliteringen och förväntar sig få ett intyg därifrån, men i vissa regioner ser inte habiliteringen det som sin roll att förmedla intyg inför exempelvis besök i en nöjespark. Då får familjerna i stället vända sig till andra instanser som primärvården, specialistvården, skolan, BUP eller assistansbolag för att förhoppningsvis få ett giltigt intyg.

I princip alla som deltog i undersökningen vittnar om att det som skulle göra störst skillnad var om det fanns en gemensam intygsmall för alla besöksmål och destinationer.

”Det jobbiga är att t.ex. läkare behöver träffa personen varje gång innan intyg, att handläggningstiden är väldigt lång, att det ska vara ett specifikt typ av intyg för varje grej man ansöker om och inte ett allmänt intyg, vilket skulle underlätta kopiöst. Antagligen för läkarna också.”
– Förälder till barn med funktionsnedsättning

För att möta den komplexa situationen kring intygen har vissa nöjesparker (Liseberg först ut) tagit fram en egen mall för intyg. Många funkisfamiljer beskriver att de tycker mallen är enkel och bra, men samtidigt beskriver de en oro för att det blir krångligt om flera aktörer börjar kräva intyg via olika egna mallar.

EU har fattat ett beslut att alla medlemsländer ska införa ”EU-intyget om funktionsnedsättning” – ett kort med syfte att underlätta tillgången till rättigheter i samband med sport, kultur och transport inom alla EU-länder.

Av de som svarade på vår undersökning visste endast 23% att det här intyget är på gång, men responsen var övervägande positiv!

”Det låter helt otroligt! Hade varit väldigt smidigt och bra, särskilt om det gick att ha digitalt också.”

”Det hade varit toppenbra med ett universellt intyg/kort utfärdat av en myndighet. Det borde alla besöksmål kunna godta.”

Samtidigt uppstår flera frågor och farhågor: ”Vem ska bedöma om man har rätt att få kortet? Hur ska kortet användas? Kommer det ersätta alla andra intyg?” och så vidare.

Tidigare i våras anordnade vi en nätverksträff för inkludering på besöksmål och familjedestinationer. Ett forum där flera av Sveriges stora aktörer inom branschen medverkar! Träffens tema var ”Intyg – köföreträde och ledsagning” och vi presenterade en summering av de erfarenheter och tankar som familjer i vårt nätverk har kring just intyg.

Vi hade även bjudit in Addi Svarogic från Myndigheten för delaktighet för att berätta mer om bakgrunden till EU-intyget – och den utredning som Regeringen tillsatt för att analysera hur EU-tyget ska införas i Sverige. Resultatet från utredningen ska presenteras senast den 15 oktober i år.

Vi söker dig som:

Det krävs ingen erfarenhet av användning, vi är intresserade av tankar även om din ungdom ej har testat/använder idag.

Om intervjun:

Deltagandet är frivilligt och konfidentiellt.

Om du är intresserad av att delta eller vill veta mer är du varmt välkommen att skicka ett mail till jenny@ournormal.org – skriv “deltar gärna i intervju om AI-chat” – så hör vi av oss.

Studien är delvis en del av det EU-medfinansierade innovationsprojektet European Citiverses Uniting for Inclusiveness.

Jag heter Emilia och jobbar som UX-designer. UX står för user experience, användarupplevelse på svenska. Det innebär att jag jobbar med att se till att produkter och tjänster (till exempel appar och hemsidor) är användbara och tillgängliga för så många som möjligt. Jag har alltid haft ett intresse för teknik och människor, och i min roll som UX-designer kan jag utforma tekniska lösningar på ett sätt som möter användarnas behov.

I CU-projektet jobbar jag både med användartester, intervjuer och design. Tillsammans med Our Normal jobbar vi med universell design, för att se till att lösningen är utformad på ett sätt som så många som möjligt kan använda. Genom intervjuer och användartester kan vi förstå besökarnas behov och eventuella hinder som kan uppstå när de planerar inför och besöker ett evenemang. Den informationen kan jag ta med mig när vi ska bygga den lösning vi jobbar med nu.

Projektet ger oss möjlighet att lyssna på grupper som inte fått lika mycket utrymme tidigare. Om dessa grupper får tillgång till den information de behöver, kan de känna sig tryggare när de besöker en plats. Jag tror också att fler vågar besöka ett evenemang eller en plats med tillgång till mer information när de planerar. Det gynnar ju hela samhället när fler kan känna sig delaktiga!

För mig blev det snabbt tydligt att detaljerad information är viktigt för många familjer. Viss information är till och med avgörande för om vissa familjer kan besöka en plats eller inte, till exempel tillgång till servicetoalett.

Många fann det också intuitivt att utforska den digitala tvillingen själv och göra en egen bedömning kring om platsen möter deras behov.

Den digitala tvillingen kan också bidra till att motivera barn att vilja besöka. Det kan vara svårt att beskriva en plats för ett barn – men om de själva får utforska och bekanta sig med en plats innan ett besök, får de en helt annan förståelse.