När nya platser, tjänster eller produkter tas fram, till exempel en badplats, en vårdapp, ett kvarter eller en restaurangmöbel – får barn och unga nästan aldrig vara med och säga vad de tycker.
Det gäller generellt. Men det blir ännu tydligare när vi tittar på hur sällan barn och unga med olika funktionssätt ges förutsättningar för och bjuds in att vara med och tycka till om utformning och funktion.
Detta sker trots att barnkonventionen är svensk lag sedan 2020, och trots att Sverige har skrev under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2007.
Regelverken betonar vikten av inkludering
I Barnkonventionen artikel 2 står till exempel:
- Reglerna i barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det spelar ingen roll vilken färg du har på huden, om du är tjej, kille, eller identifierar dig som något annat. Det spelar ingen roll vilket språk du pratar, vilken gud du tror på, om du har en funktionsnedsättning eller om du är rik eller fattig.
Och i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar artikel 7 om barn och unga med funktionsnedsättning. Där står till exempel att:
- Staterna ska se till att barn med funktionsnedsättning får samma rättigheter som andra barn.
- Staterna ska se till att barn med funktionsnedsättning kan tala om hur de vill ha det. De ska få stöd i att göra det och man ska tänka på deras ålder när man lyssnar på vad de säger.
Här finns barnkonventionen på lättläst.
Här finns Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på lättläst.
Designprinciper med fokus på barn och unga
Flera aktörer med djup kompetens inom design och barns och ungas perspektiv har formulerat vägledande principer för hur vi bör designa för barn och unga. En av dessa är nätverket Designing for Children’s Rights (D4CR).
I detta material har vi bland annat utgått från deras principer men också vävt in perspektiv från universell design – tillsammans med våra egna insikter från lång erfarenhet av att arbeta med barn, unga och familjer. Resultatet är en översiktlig lista med principer som kan användas som stöd i utvecklingen av nya miljöer, produkter och tjänster.
Nedladdningsbart material
Designa digitala tjänster för barn och unga – att tänka på!
Vid utveckling av digitala tjänster är det viktigt att ta hänsyn till de generella principer som lyfts ovan. Vi har under en längre tid följt den snabba utvecklingen av digitala lösningar – och sett hur barn och unga ofta hamnat i kläm när deras välmående inte satts i första rummet.
Här kan vi även se hur det dubbla utanförskapet i produkt- och tjänsteutvecklingen påverkar barn och unga med funktionsnedsättningar i särskild utsträckning, då de kommit att bli en utsatt grupp i användningen av många av de digitala tjänster som lanserats.
Samtidigt rymmer digitala tjänster stor potential – att bryta utanförskap, sänka trösklar, skapa engagemang och underlätta vardagen.
Därför har vi här sammanställt en tipslista med särskilt fokus på digitala lösningar – med barns och ungas välmående i fokus.
Läs våra tips för att designa inkluderande digitala tjänster för barn och unga här.
