Föredraget handlade om de avgörande men fortfarande alltför ofta förbisedda ämnena universell design, inkluderande design och designa för barn.

Genom sitt fokus på dessa ämnen har projektet “Living with adults” belyst vikten av att lyssna på röster som annars ofta blir utestängda och exkluderade från att påverka utformningen av hemmiljöer i allmänhet och smarta tjänster i hemmet i synnerhet.

Att designa för verklig mångfald – och inte endast för majoriteten – är helt centralt för att skapa en framtid i enlighet med Agenda 2030-målen om en värld där ingen utesluts – och där alla, oavsett ålder eller förmåga, känner tillhörighet.

Jag heter Ylva Linder och är hållbarhetschef på Liseberg. Jag brinner för hållbarhets- och ledarskapsfrågor och har förmånen att få jobba brett inom dessa områden. Till vardags handlar det om att leda vårt hållbarhetsteam och vår styrgrupp så att vi gör insatser i linje med vår hållbarhetsstrategi. Det inkluderar även ISO certifiering, hållbarhetsrapportering och aktiviteter för att stärka hållbarhetskompetens och engagemang. Arbetet handlar förstås också mycket om att säkerställa ansvarstagande och att navigera komplexa utmaningar.

Vad motiverar dig att arbeta för inkludering / Varför tycker du att det är viktigt?

Inkludering och tillgänglighet handlar om att alla ska känna sig välkomna. Det ingår som en naturlig del i vårt hållbarhetsarbete och något som står högt på vår agenda. Det är viktigt för att det bidrar till ökad delaktighet, i stort och smått.

För Liseberg, som är en del av Göteborgs Stad är det en del av vårt uppdrag, men generellt så gäller ju att det som är nödvändigt för några få samtidigt är bra för alla. Jag tror också att arbetet med inkludering och tillgänglighet kan öppna upp nya affärsmöjligheter och skapa en mer hållbar och ansvarsfull verksamhet.

Om du spanar mot framtiden, vad är din vision kring hur företag i er bransch då arbetar kring inkludering och tillgänglighet?

Min förhoppning är att vi så snart som möjligt får ett nationellt system som underlättar för personer med funktionsnedsättning att ta del av olika fritidsaktiviteter. Liseberg har gäster från hela landet och idag finns inget enhetligt och enkelt system för de som är i behov av till exempel ledsagning eller köföreträde. Ett nationellt system hade underlättat både för våra gäster och för oss.

Utöver detta skulle jag gärna se att fler företag skapar bättre intressentdialog med organisationer som tex. Our Normal och andra inom funktionsrättsrörelsen. Dialog ger ökad förståelse för varandras utmaningar och möjligheter, vilket är grunden för att kunna göra konkreta förbättringar inom området.

Jag heter Henrik Ehrlington och arbetar som Tillgänglighetsspecialist på Liseberg. Jag utvecklar och samordnar Lisebergs tillgänglighetsarbete. Jag har arbetat med funktionsrättsfrågor, främst tillgänglighet och bemötande, sedan år 2002 i olika roller inom funktionsrättsrörelsen i Göteborg och inom Göteborgs Stad.

Vad motiverar dig att arbeta för inkludering / Varför tycker du att det är viktigt?

Jag vill öka möjligheten för fler att kunna vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar. Genom mitt arbete på Liseberg finns möjligheter att tillsammans med mina kollegor göra Liseberg mer tillgängligt och användbart för fler.

Genom att ha med universell design i vårt arbete och dess tanke att göra rätt från början och minska behovet av särlösningar längre fram, ökar möjligheten att fler kan inkluderas och vara delaktiga. Det handlar mycket om att se till att verksamheten/organisationen har rätt kunskap eller anlitar de som här rätt kunskap när något ska byggas eller utformas. Det kan handla om fysiska miljöer, produktutformning eller hur information presenteras. Jag tycker även det är viktigt att personalen får kunskap om vad det innebär att ha en funktionsnedsättning för att de ska kunna hjälpa besökare/kunder på bästa sätt.

På vilket sätt har ni på Liseberg samarbetat med aktörer som Our Normal Association dessa frågor?

Liseberg har sedan 2022 en rådgivande samverkansgrupp som diskuterar tillgänglighetsfrågor. Gruppen består av representanter från funktionsrättsföreningar i Göteborg och andra organisationer/verksamheter som arbetar inom funktionsrättsområdet. Gruppen är ett bra forum för dialog och kunskapsutbyte i tillgänglighetsfrågor samt en bra kanal för Liseberg att nå ut med information om vad som händer inom tillgänglighetsområdet på Liseberg till personer med funktionsnedsättning.

Mitt råd är att börja, även om det är i liten skala. Ta gärna fram en plan/strategi för arbetet och sätt upp mål som följs upp. Säkerställ att det finns rätt kompetens inom företaget eller ta hjälp av någon som har den kompetensen.

Om du spanar mot framtiden, vad är din vision kring hur företag i er bransch då arbetar kring inkludering och tillgänglighet?

Jag hoppas och tror att många fler kommer att arbeta mer strategiskt med den här frågan och att det blir en naturlig del av verksamhetens hållbarhetsarbete.

Anna Forsgren är sedan 2016 VD på Alfons Åbergs Kulturhus. Innan dess har hon bland annat även arbetat som utvecklingsledare på Göteborgs 400-årsjubileum, programansvarig för Vetenskapsfestivalen och egenföretagare inom kommunikation, event, utbildning.

Jag ser det som att det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter, så det finns helt enkelt en naturlig rättviseaspekt kring att detta är viktigt. Dessutom blir det ett bättre samhälle för alla när vi satsar på inkludering!

Jag vet också från nära håll hur mycket merarbete det innebär att ha ett barn med en funktionsnedsättning. Det har givit mig en förståelse av hur viktigt det är att varje barn ska ges och få samma förutsättningar!

Varför tycker du det är viktigt för företag att arbeta med inkludering och universell design i sina erbjudanden, produkter och tjänster?

För oss på Alfonshuset finns en naturlig koppling till uppdraget och visionen; att vara ett ledande barnkulturhus där alla känner tillhörighet. Generellt skulle jag säga att det är viktigt att satsa på universell design därför att det också helt enkelt gör saker bättre för alla – även de som inte har särskilda behov.

Vi genomförde ett Vinnovafinansierat projekt tillsammans där barnfamiljer med barn med funktionsnedsättning intervjuades och deltog i att tycka till om vad som är viktigt för dem. Vi delade upp det i områdena digitalt/kommunikation, bemötande och fysiska miljön.

Vi tittade också på konkreta situationer som uppstår innan, under och efter ett besök. Då blev vi bland annat medvetna om hur tillgänglighet börjar långt innan ett besök – redan vid planering och förberedelse för besöket finns det mycket att göra.

Arbetet resulterade i både konkreta satsningar på kort sikt – så som ändrad skyltning, uppdateringar i lekmiljöerna, ny information på webbplatsen, digital rundvandring för att förbereda besök och digital lek för att enklare avsluta besök, uppdateringar i vår bemötandeutbildning, en verktygslåda med redskap att låna m.m. Det resulterade också i en mer långsiktig plan med satsningar för ökad tillgänglighet.

Hur betydande bemötandet är! Vi är en organisation där många arbetar en kortare period och sen går vidare – så då är det viktigt att all personal får en bemötandeutbildning där detta ingår. Ett inkluderande välkomnande bemötande kan vara helt avgörande för våra besökare.

En annan insikt var att det finns ett stort allmänt behov av kunskap om universell design. Såklart blev det viktigt att öka vår organisations egen kunskap på området – men vi insåg också betydelsen av att öka kunskapen hos våra leverantörer som där vi är kravställare.

Lärdomar?

En viktig lärdom är att det går att börja i det lilla. Sedan går det att trappa upp med fler saker stegvis. Det underlättar att som verksamhet våga prova för att komma igång med de första stegen – även för oss vars verksamhet sker i ett tillgänglighetsmässigt hopplöst hus eftersom det är en historisk byggnad. Men efter att ha kommit igång går det sen mycket enklare att tänka universell design redan från början vid nya installationer eller när ny kommunikation ska tas fram till exempel.

På vilket sätt ser du behov av att fortsätta arbeta kring de här frågorna framgent?

Jag ser det som en naturlig del av vårt hållbarhetsarbete, och som en ständig process där vi behöver arbeta för förbättringar. Det tar inte slut, utan handlar om att lyssna till behov och vilja utvecklas som verksamhet.

Kom igång med att lyssna till behov från den bredare målgruppen och omsätt sedan dessa till en plan på kort, medel och lång sikt – så blir det också mer kostnadseffektivt än om anpassningar ska utformas i efterhand.

Det är också viktigt att involvera all personal för intern förankring och inhämta kunskap generellt om universell design. Då blir ni som verksamhet bättre både kravställare och samarbetspartners till andra aktörer.

Jag skulle också rekommendera att samarbeta med en organisation som Our Normal – som har både kunskap och nätverk. Ett tips är att välja en konkret plats eller tjänst att börja arbeta med. Då blir det lättare att komma igång och få saker gjorda i praktiken – sådant som kan inspirera och förmedla kraften och betydelsen av att göra mer.

Om du spanar mot framtiden, vad är din vision kring hur företag och organisationer i er bransch då arbetar kring inkludering och tillgänglighet?

Jag ser att detta är det yttersta inom social hållbarhet. Därför borde universell design ingå i alla arkitekt-, design- och kommunikationsutbildningar och även stadsbyggnadsarbeten. Det är även helt i linje med styrande dokument som barnkonventionen, Agenda 2030 m.fl.

Genom att arbeta med universell design – så gör det att en tänker till i allt man gör framåt. Det är så otroligt viktigt att det finns med från början när man startar en verksamhet och inte klistras på i efterhand. Då kan det bli så mycket bättre för alla!

Lisa Ödman är marknadsansvarig på Alfons Åbergs Kulturhus där hon arbetar med företagets varumärke, marknadsföring, PR och kommunikation och digitala medier. Hon har en bakgrund som marknadsanalytiker på Rädda Barnen och Novartis Läkemedel i Stockholm.

Vad motiverar dig att arbeta för inkludering / Varför tycker du att det är viktigt?

För mig handlar det om människors lika värde och rättigheter. Jag vill att alla barn ska få samma möjligheter till lek och lärande även om det sker på olika sätt.

Jag tycker också det är viktigt att föräldrar till barn med en funktionsnedsättning ska känna sig trygga, sedda, bekräftade och bemötta på ett sätt som passar dem när de tar med barnen på en aktivitet och att de har möjlighet att inhämta kunskap om besöksmålet innan besöket.

Det är viktigt eftersom det innebär att varor och tjänster kan användas av så många fler. Det bidrar också till ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Det stärker dessutom varumärket. För företag är det dessutom en kostnadsbesparing att göra rätt från början för att minska behovet av anpassningar och särlösningar.

På vilket sätt har ni på Alfons Åbergs kulturhus arbetat tillsammans med Our Normal Association avseende kring dessa frågor?

Som Anna berättade om arbetade vi tillsammans i ett omfattande projekt som tog fasta på universell design utifrån flera delar; fysiskt i huset, den digitala kommunikationen och bemötandet. Our Normal hjälpte oss hämta in förslag och insikter från familjer, omsätta dem i en plan för arbetet framåt och prioritera insatser som vi kunde genomföra direkt. De bidrog även med kunskap om vad universell design är i stort och vad det innebär i praktiken.

Att skaffa sig kunskap om universell design är viktigt ur så många aspekter. Något jag upplevde flera gånger under arbetet var behovet av att även våra leverantörer – där jag ju har kontakt med många leverantörer inom kommunikationsområdet – behöver öka sin kunskap på området.

Att ta fram en plan och involvera personalen i den är en annan viktig framgångsfaktor. När man väl genomfört en uppgift känns det så självklart att man undrar varför man inte har gjort det tidigare. Att göra rätt från början är ju dessutom kostnadsbesparande!

På vilket sätt ser du behov av att fortsätta arbeta kring de här frågorna framgent?

I en organisation som vår ser jag det som ett ständigt pågående arbete och vår vision tydliggör detta eftersom vi vill vara ett barnkulturhus för ALLA. Den sociala och ekonomiska hållbarheten kommer dessutom bli allt viktigare.

Om du spanar mot framtiden, vad är din vision kring hur företag och organisationer i er bransch arbetar kring inkludering och tillgänglighet?

Att allt nytt som skapas ska vara utformat på ett sätt som gör att så många som möjligt är inkluderade redan från början. Då minskar behovet av anpassningar och särlösningar. Det handlar om att redan vid planeringen av verksamheter och utvecklingsprojekt involvera de som idag riskerar att lämnas utanför.